8/11-2010


Jag är rädd att jag behöver låna din axel en stund. Jag ska inte stanna länge, du kanske inte ens hinner märka att jag är där. Jag vet bara att jag behöver sitta där och låna din axel, du behöver inte göra någonting, sitt stilla som du gör nu, du behöver bara finnas där. Vi behöver inte prata, jag tror inte jag har något att säga ändå, jag vill bara låna din axel. Du kanske tycker att det låter konstigt, men är det någonting som är logiskt för mig precis nu så är det just det här. För låter du mig låna din axel för en sekund så ska jag en dag berätta vad som gör mitt huvud så tungt att jag behöver en stund att vila där.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0