29/11 - 2010






Unna aldrig någon dess synbara lycka. Då du inte vet dess inre sorger.
















-





kom hit, håll om mig, trösta mig och säg att allt kommer bli bra igen.





20/11-2010

Sitter här omringad av flyttkartonger ensam en lördag morgon. Flyttkartonger fyllde med hans grejer. Flyttkartonger med tusentals minnen. Flyttkartonger som tillhör min kärlek. 

Det gör ont, tårarna rinner. Försöker ta ett djupt andetag och se det här som början på något nytt. Men det är svårt väldigt svårt. Hjärtat värker.... Saknar honom, lördag morgonar brukade vi göra mysfrukost och ligga och dra hos i sängen hur länge som helst, pussas och mysa. Hur länge ska det göra ont ? När ska det släppa ? Jag trodde aldrig att det skulle bli såhär. Det känns som jag aldrig kommer kunna gå vidare.
 





Ostabil

Upp och ner hela tiden, ostabil är bara förnamnet, hur jag mår vet man aldrig och jag tar varje dag som den kommer. Vill jag bara gråta så tillåter jag mig gör det. Men även de dagar jag känner mig okey tillåter jag mig att le, som helgen som började i kaos och tårar... Men slutade i ett leende tack vare underbara människor.





Saknad

Jag saknar er så mycket, saknar oss. Det kommer aldrig bli som vanligt igen och även om jag vet att ni finns där så känner jag mig så ensam.



8/11-2010


Jag är rädd att jag behöver låna din axel en stund. Jag ska inte stanna länge, du kanske inte ens hinner märka att jag är där. Jag vet bara att jag behöver sitta där och låna din axel, du behöver inte göra någonting, sitt stilla som du gör nu, du behöver bara finnas där. Vi behöver inte prata, jag tror inte jag har något att säga ändå, jag vill bara låna din axel. Du kanske tycker att det låter konstigt, men är det någonting som är logiskt för mig precis nu så är det just det här. För låter du mig låna din axel för en sekund så ska jag en dag berätta vad som gör mitt huvud så tungt att jag behöver en stund att vila där.


...




Jag kan inte kontrollera det längre bryter ihop flera gånger per dag och det går inte att hindra det.






?

Har äntligen tagit mig ut bland folk, krogen. Men det funkar inte man träffar alla man inte vill träffa, man ser saker man absolut inte vill se... Krogen funkar inte för mig, Karlstad är för litet. Vi samlas alla på samma ställe. Funderar på att ta tag i träningen igen, där kanske man kan få bara vara. Men bara om jag kör på förmiddagen för HAN har köpt kort på samma ställe som mig. Det kvittar vart jag än är så är HAN där. Nu har HAN tydligen också titta på lägenhet precis några meter från mig. När ska jag få andas ?  Misstolka mig rätt jag vill inget annat än att honom precis bredvid mig, alldeles nära. Men inte på det här viset. Inte med klumpen i magen och tårar som bränner bakom ögonlocken varje gång vi möts..

Det är en chans på tusen och det kommer nog aldrig gå igenom men jag hoppas så att mina Stockholms planer kommer gå igenom. Få komma bort skapa nya minnen och nya äventyr.



- En dag kvar sen får jag komma bort för en stund - 


Girl

- älskade vän, jag vet vem du är! en av dom mest omtänksamma, godhjärtade, lojala, ansvarstagande underbaraste människa och vän jag träffat! glöm inte det! vi övervinner allt! love you ♥ -

en kommentar från älskade Charlotte som värmer otroligt när det känns tufft. tack för att du finns.



3/11-2010


Idag kommer älskade Louise hem till mig efter jobbet. Vi har lite hemliga ideer att fixa. Underbart att slippa sitta ensam ikväll. Har varit en jobbig vecka och längtar tills på fredag då jag ska åka hem till Sunne. Få andas, släppa alla minnen i lägenheten och bara få vara.

- Just keep breathing -


1/11-2010


- Man måste dö många gånger innan man kan leva -

Dagens fundering är om man någonsin kommer ta sig upp ? Ligger på botten just nu kravlar runt med hjärtat utspritt i tusen bitar. Försöker hitta mig själv, hitta vägen upp, försöker samla ihop det lilla som finns kvar av mig, försöker  i alla fall  hitta vägen till att kunna andas igen. På något vis känns det som man staffas att jag inte ska få hitta upp. Jag lyckas så himla bra ibland men precis när jag tagit det där andetaget så kommer en ny smäll. Varför ?

..


Ni är underbara på alla vis !


Kärlek


Jag älskar er Emelie & Louise glöm aldrig det !
Det minsta lilla kan göra så mycket era sms, samtal och våra minnen, att ni bara finns där för mig betyder hur mycket som helst <3


RSS 2.0