MoaIda

Upp och ner hela tiden, ostabil är bara förnamnet, hur jag mår vet man aldrig och jag tar varje dag som den kommer. Vill jag bara gråta så tillåter jag mig gör det. Men även de dagar jag känner mig okey tillåter jag mig att le, som helgen som började i kaos och tårar... Men slutade i ett leende tack vare underbara människor.